Publicerad: 08/20/2005


Sporten hundkapp har allt; fart spänning och umgänge

20050820 ÄLVSBYN (PT)
HUNDKAPP. Hundar skäller, hundar ylar och hundar gläfser. Men så blir det plötsligt tyst. Med ett rasslande ljud åker den motordrivna haren i väg. Boxluckorna öppnas och kampen om att komma först i mål har börjat.
Det är onsdag kväll och medlemmarna i Norrbottens hundkapp har träning.

Greyhoundracing kan jämföras med Formel 1. Topphastigheten är långt mer än vad människan klarar av. Whippet i sin tur är väldens snabbaste hund för sin storlek. (Arkivbild).

Greyhoundracing kan jämföras med Formel 1. Topphastigheten ligger kring 75 kilometer i timmen. Whippet i sin tur är en av de snabbaste vinthundarna i förhållande till sin storlek.
Jämfört med södra Sverige är hundkappsäsongen i norra delen av landet kort - men desto mer intensiv. Från maj till september månad anordnar Norrbottens hundkapp sju tävlingar på Kanisbanan, som är godkänd för rikstotospel.

"En del av familjen"

Två gånger i veckan anordnar dessutom föreningen träningslopp för medlemmarnas fyrbenta kamrater. Arja Savela, ordförande i Norrbottens hundkapp, är noga med att påpeka att hundarna inte är några tävlingsmaskiner.
- Hundarna är en del av familjen. Istället för att exempelvis träna och tävla bruks eller agility har vi valt hundkapplöpning. Men för övrigt är vinthundraserna greyhound och whippet som vilken annan sällskapshund som helst. Kanske till och med mer, säger hon, och fortsätter:
- En del håller också på med spår, sök och drag. Det viktiga är att göra något tillsammans med sin hund och att ha roligt.

Stretching

Och roligt tycks både hundar, mattar och hussar ha. På parkeringen utanför banan råder febril aktivitet. Precis som idrottare måste hundarna värma upp innan träningslöpet och efteråt är det stretching.
- Sedan jag började med stretching och massage har mina whippet inte bara blivit mjukare i leder och muskler utan även mer avslappnade, säger Marika Ljungholm, som är bosatt i Skellefteå och tillhör Västerbottens hundkapp.
Minst en gång i veckan åker hon och hennes tävlingskollegor närmare 30 mil tur och retur för att träna på Kanisbanan. Något de gjort i fyra år. Anledningen är att klubben miste sin egen hundkappbana i samband med den nya dragningen av E4:an.
- Det har fungerat bra att köra till Älvsbyn. Kanisbanan är en av Sveriges bästa hundkappbanor och föreningen här är fantastisk. Till nästa år får vi dock en egen bana i Skellefteå, vilket är skönt för bensinen är dyr, fortsätter Marika Ljungholm.

Långa resor

Faktum är att bensinpriset är en orsak till att antalet anmälningar till tävlingar förlagda till Norrbotten har minskat.
- Att hålla en kapplöpninghund i tävlingskondition kräver inte bara tid och engagemang från ägaren utan kostar också i form av resor till och från tävlingar, säger Walter Åkerström, ansvarig tävlingsledare i Norrbottens hundkapp.
- Vi har märkt att fler väljer att satsa på de stora tävlingarna, exempelvis Midsommarracet och Elitloppet. Resorna blir för dyra, i stället tvingas man välja. Det är onekligen trist när det blir så och det gynnar definitivt inte sportens framtid i norr, fortsätter han.
Framtiden vad gäller Norrbottens hundkapp ser dock ljus ut. I dag har föreningen cirka 60 medlemmar och medelåldern ligger mellan 35 och 40 år. Men trots Kanisbanans höga kvalité är det få i Älvsbyns kommun som ägnar sig åt hundkapp. Medlemmarna är spridda över hela länet.

Söker fler ungdomar

- Det kan tyckas lite tråkigt när möjligheten för Älvsbyborna att träna och tävla finns på orten, säger Walter Åkerström.
Samtidigt efterlyser styrelsen fler ungdomar.
- Många som växt upp med hundkapp skaffar själva en kapplöpningshund när de slagit ner bopålarna vid 30 års ålder. Det hade varit roligt om vi kunde fånga upp ungdomarna däremellan. Hundkapp är en familjesport, säger Arja Savela.
Instämmer gör Lulebon Jeanette Lindberg som tillsammans med sambon Urban Andersson och dottern Marion Mattson, 7 år, har två greyhounds.
- En greyhound är ypperlig både som sällskap och arbetskamrat. Och sporten hundkapp har allt; fart, spänning och socialt umgänge. Kan man sedan vinna lite pengar i pris är det enbart ett bonus. Att kalkylera med att hunden ska betala sig själv fungerar inte, säger hon.
Enligt tävlingsreglementet får greyhound och whippet börja tävla från 15 månaders ålder. Pensionsåldern är kring fem,sex år. För att inte hundarna ska betraktas som tävlingsmaskiner får de inte avlivas före tio års ålder på andra grunder än veterinärmedicinska skäl.

Stort ansvar

- Att skaffa hund innebär ett stort ansvar. Som hundägare har man en skyldighet att ge hunden ett bra liv, vilket man bäst gör genom kunskap. Och är det en kapplöpningshund gäller det att kunna sin sak för att inte skada djuret, säger Walter Åkerström, och berättar att en whippet är mer energisk än en greyhound.
- Whippet är lik en terrier på flera sätt. Greyhounden är större och något lugnare, förklarar han.
Norrbottens hundkapp bildades 1961.

BOEL MALMSTRÖM




Källa: Piteå Tidning



Created by Titti Karjalainen